Har varit hos doktorn

Det är komplicerat men blodprovet kan ge tre svar. Jag har inga anlag, jag har ett anlag eller jag har två anlag (samma genetiska uppsättning som min bror och därmed lika hög risk att få cancer). Utifrån svaret – som dröjer ett halvår – ges rekommendationer om intervaller för koloskopi.

Det som förr hette Lunds lasarett ligger precis bakom UB. Jag bodde fem år i Lund och kan inte minnas att jag någonsin gjorde mig ärenden till sjukhusområdet. Det var som om jag aldrig kom längre än till Helgonabacken?

Den extremt fula byggnaden stod färdig 1968 och invigdes av Tage Erlander. Arkitekterna hade varit i USA och studerar skyskrapor.

Efter provtagningen (noll fobisk reaktion) gick jag genom Lundagård. Jag älskar Lund. Det är bara så.

Stackars Mr Attlee

Bloggaren har skaffat Netflix enbart för att kunna se The Crown. I första avsnittet kommer Churchill tillbaka som premiärminister. Året är 1951.

Georg VI har precis gratulerat honom och gläder sig åt att de två ska börja träffas regelbundet igen. Winstons företrädare, Labourledaren Clement Attlee, är en duktig parlamentariker och en bra karl, medger kungen, men han var inte mycket till sällskap och kamratskap… Churchill svarar: ”An empty taxi pulled up at the House of Commons and out got Mr Attlee.”

Som så mycket annat är detta en skröna. Churchill sa aldrig det där om Attlee och blev tvärtom upprörd när han tillskrevs citatet. De satt i samma regering under andra världskriget.

I bästa fall var Attlee känd för att vara blygsam och anspråkslös. I sämsta fall torr och trist; dömd att vissna i skuggan av den karismatiske Churchill som ägde alla egenskaper han själv saknade: kvickhet, vältalighet osv. Men Churchill försvarade honom alltid när andra talade illa om honom. ”Mr Attlee is a great patriot.”

När Churchill begravdes var Attlee en av dem som bar kistan enligt Churchills eget önskemål. Attlee var märkt av sjukdom men gjorde stapplande den sista tjänsten för sin gamle motståndare/vän. 😭

Those were the days

”Den svenska fjällvärlden tappar redan i dag 1–2 snödagar per år till följd av klimatförändringarna. På tjugo år handlar det om en månad kortare skidsäsong.”

Chocken när jag fick höra att det ofta (!) var snö på nyår som vi brukade tillbringa hos Erik och Signe. Vi körde de två och en halv milen inåt landet och var det inte snö hos oss så var det snö hos dem men inte sällan var det snö på båda ställena. Förekommer aldrig idag.

Jag kommer mest ihåg att det var snö på julafton när vi packade bagageutrymmet fullt med julklappar och körde till mormor och morfar och farmor och farfar. Alla bodde i samma by, det var mycket praktiskt.

Vi åkte skidor med Erik i skogarna. Han och Signe kunde åka skidor varje vinter och min bror och jag kunde åka i stan. Vi gick under viadukten och bort till Falkagård som inte fanns då. Det var bara ängar och fält. Inget bostadsområde som det är nu. Eller så åkte jag med Marie och hennes mamma/min dagmamma.

Snö i trädgården – inte ovanligt
Livet på den halländska tundran

Det normala i det tjugoförsta århundradet är hela vintrar utan snö eller bara enstaka dagar och ytterst sällan före nyår. Snön som kom runt första advent var dubbelt oväntad.

Det är en sorg. Dels för att vi sabbat klimatet och dels för att bristen på snö gör allting både tråkigare och fulare. Barnen får inget roligt och de vuxna får inget vackert. Som barn struntade man väl i om det var vackert eller ej men nu vandrar man i den gråa tröstlösa sörjan och förbannar sitt öde: Eli, Eli, lema sabachtani?

Vi åkte inte bara skidor, vi åkte skridskor också. Det kan inte ungarna göra heller idag för vi har ju ingen kyla. Det är som i Helsingborg: åtta grader vare sig det är jul eller midsommar (jämna plågor). Varje säsong gick pappa och jag till Götes Cykel & Sport och köpte nya skridskor. Jag vet inte varför jag tvunget skulle ägna mig åt detta. Om det var det kollektiva trycket. Vi åkte t.o.m. på skolgården. Som jag minns det lärde jag mig aldrig stanna. Att jag inte slog ihjäl mig. Hade vi ens hjälm?

Schämmes ta mig phan

Varför har alla brittiska premiärministrar och alla amerikanska presidenter antingen hund eller katt eller både hund och katt (utom Trump som är en idiot även på den punkten) men inga svenska statsministrar? Har man någonsin hört talas om en svensk statsminister med hund? Det skulle vara när Göran Persson blev f.d. statsminister. Då skaffade han en labrador. Vad är det för fel på oss?

Det svenska kungahuset (som Boris är släkt med via Georg II av Storbritannien) har dock ingenting att skämmas för. Kungen har varit hundägare sen han föddes. Men Daniel är som bekant allergisk och det verkar han vara in i döden. Det blir ingen hund på Haga slott till Victorias stora sorg. Istället för att trösta sig med hund som barnlösa brukar göra får hon trösta sig med barn.

En gång fick jag ett vykort från Norge av kronprins Haakon i gröngräset med engelska springer spaniels: ”Här är en som också gillar hundar…” Det satt länge på mitt kylskåp. Haakon äktade den oallergiska Mette-Marit och de har två labradoodles vid namn Milly Kakao och Muffins Kråkebolle.

Så irriterande…

…att Boris Johnson ska vara så charmig. 😬 De håller på att avslöja en familjehemlighet i släktprogrammet där han medverkar 2008 och får hjälp att hitta sina (kungliga) anfäder: ”Something deeply embarrassing?” säger han förväntansfullt och ser ut som en äldre Emil i Lönneberga med sina blåa ögon och sitt ljusa (mer eller mindre vansinniga) hår. Han har ingenting gemensamt med Trump vad gäller humor och bildning. Trump har varken det ena eller det andra. Boris har både och. Tyvärr.

Porträtt av premiärministern som valp: Boris i mitten. Kallas i familjen för Al(exander) eftersom han är döpt Alexander Boris. Hade ett flertal utomäktenskapliga förbindelser under sitt tjugofemåriga äktenskap och är nu ihop med en 31-åring. De är det första paret på 10 Downing Street som inte är gifta. Fast de bor på 11:an.